~~
Låter mina tårar falla när smärtan
i det inre blir för överväldigande
känslans vanmakt inför det onda
skakar om det förglömda när det
talas om det vackra som berörs
av den aktsamhet vi alla känner
stundens vemodsklang ljuder inåt
finner hjärtats blödande sårbarhet
väcker den smärta som finns kvar
utav resterna ifrån det förgångna
för så många gånger jag har funnits
vid dess sida, med ett sörjande inre
stelt maskerad av stärkande skydd
onårbar inför de tankar om omsorg
låtit min egen rädsla få ligga i träda
då jag inte har haft förmågan att se
det sargade inre som slet i vanmakt
inför det fördolda, icke synlig dåtid
~
Viktigt är att avmystifiera döden,.. våga vara nära och släppa in den vanmakt som vi nog alla känner inför,.. ty det är något som alla kommer att drabbas av,.. det fanns en tid då man inte skulle prata om döden,.. inte nämna de döda som lämnat.
afton. afton.
Läs gärna tidigare inläggen Sorg. och Afflizione också.
Här andra bloggares åsikter om döden, livet, sorg, internet, minnen, saknad, avmystifiering, känslor, poesi, dikt
0 kommentarer:
Skicka en kommentar